|
|
| 2010-06-22 |
| Canmore |
|
Yes, jag är i Canmore igen och har redan varit här i.....oj, det är redan 3 veckor. Tiden går fort. Vädret har väl inte varit superbra, en hel del regn och inte många plusgrader. Det verkar sent här i år, mycket snö kvar i bergen. Vi har haft tur på helgerna, både förra helgen och nu var det faktiskt strålande sol och helt underbart.
Träningen fortgår som vanligt och jag tror jag har samma program som de andra har i Ruhpolding. Det är det som är bra här, det finns låååånga uppförsbacka om man önskar det. Och Wolfgang önskar det ofta...... Träningen känns hårdare än tidigare år och det känns inte som man hinner återhämta sig så mycket mellan passen och under vilodagarna. Jag börjar nästan tro att om man tränar ännu hårdare behöver man lite mer vila, vi får se om man klarar av att bara köra på som vi gör. Tungt känns det rätt ofta i kroppen, pga trötthet. Undrar om det bara är jag som känner så.
I övrigt går träningen bra. Håller på att lära mig att cykla mountainbike på "single-track", vilket betyder att man cyklar på småstigar. Det är över rötter och stenar av olika storlekar. Det är liksom lite stenigare här än hemma i Sverige, men det är väl därför det heter Rocky Mountains, ha ha ha.... Igår var i alla fall Tom och jag ute och körde ett pass och helsikes vad rädd jag var stundvis. När jag inte känner att jag har full kontroll blir jag livrädd, ett tag började jag ropa på mamma och tårarna nästan trycktes upp i mina ögon. Jag tänker alltid innan på konsekvenserna om det skulle gå åt pipan, innan något händer, istället för att bara slappna av och låta cykeln sköta allt. Jag är ännu bara en nybörjare och får ofta hoppa av cykeln för att ta sig upp för en för brant backe eller nedför ett för tekniskt svårt parti. En dag kanske jag kommit över min rädsla och klarar det.
Under mina tre veckor här har jag hunnit se tre björnar. Två vid rullskidbanan och idag en riktig bamse. Grizzlyn vi såg idag var en vacker varelse, en riktig "silver-tip". De kallas så när de blivit lite äldre och pälsen på manken har blivit lite ljusare, nästan grå. Tur var så åkte vi bilen på väg till Highwood Pass för rullskidåkning. Det är en väg där de ser många björnar. Passet ligger på 2200 meters höjd så det är en bra uppförs backa att köra i.
Här kommer lite nyheter också. Jag har bytt skidmärke och kommer att åka på Salomon nästa vinter. Efter nio år hos Madshus känns det spännande att prova något annat. Även pjäxor kommer att köras i Salomon. De känns än så länge sköna på mina problemfötter, hallux valgus osv. Jag testade lite skidor i våras i Bruksvallarna och tyckte att Salomon kändes sköna att åka på och de jag hade att jämföra med gick minst lika bra, så det blir ett nytt kapitel i min karriär.
Hoppas få tid och ork att uppdatera sidan lite oftare. Jag har ju bara lite drygt en vecka till några dagars ledighet. Får se vad vi hittar på, camping någonstans kanske, och få se fler björnar???? Vem vet??? |
|
|
|
|
