|
|
| 2011-01-29 |
| Snart på ny resa |
|
Imorgon börjar nästa resa igen. Eftersom vi flyger så tidigt på måndag morgon så måste vi åka till Arlanda i morgon. Jag ska åka tåg. Ja det är sant, flyget från Sveg var fullt och jag har vandrat på väntelistan från plats sex till ett, men icke.... ingen plats för mig. Men det går ju att åka tåg också när man inte har något plan att passa samma dag. Dessutom har jag inget emot att åka tåg. Det enda jag har emot är att byta tåg med tung väska och mycket packning, speciellt i Gävle där man måste ner under perrongen och upp på andra sidan. Det går nog bra.
Har varit hemma nästan en vecka och hunnit tvätta allt OCH fått det torrt, har ingen torktumlare. Har hunnit träna en hel del fast kanske inte helt som planerat. Vädret har varit helt galet. När vi kom hem på måndag kväll var det runt 0 grader, två dagar senare när jag skulle börja träna var det -25 nästan hela dagen och två dagar senare igen var det plus 3 grader. Idag har det varit runt 0 och stormat, vilket det fortfarande gör. Fick förklara för Liam att det inte är farligt att det bara är vinden, då han trodde att oljuden i huset var monster. Han tror det mesta är monster just nu. Men jag gillar inte heller när det blåser hårt, inte när jag vet vad vinden kan ställa till med här uppe.
Ska bli skoj att åka över till Presque Isle och Fort Kent. Har tävlat i Fort Kent förr och jag tyckte om stället. Banorna var roliga om jag inte minns fel. Verkar som det kan bli rätt kallt dock, hoppas det slår sig.Får se om vi träffar Klövsjöättlingarna igen, eller om de har trillat av pinnen. Hoppas också att åkformen kommer lite mer. I sista loppet i Antholzgick det faktiskt bättre att åka igen, så det var skönt. Tyvärr blev det en bom för mycket som så många gånger förr och det blev en 11:e plats, rätt ok.
Ja jag måste berätta vad som hände igår. Inge kul! Jag låste in bilnycklarna i bilen. Smart va??? NOT. Jag var i Sveg och tränade och som tur var hade mina föräldrar reservnyckeln till min bil i Sveg och som tur var fanns det en vänlig pappa som lånade ut sin telefon till mig i vallaboden, så jag behövde inte ens gå ner på Sveg, till mina föräldrars hem. Ibland har man tur..... |
|
