|
|
| 2009-06-29 |
| Kanada, pottor, björnar mm |
|
För lite drygt en vecka sedan avslutade vi lägret i Ruhpolding. Det var ett bra läger, med mycket och hård träning. Ja jag skrev ju att vi skulle ha en låååång tävling. Det gick väl inte toppen bra för mitt lag då vi blev en bit efter det vinnande laget, men vi kämpade väl. Tyvärr bommade vi lite för mycket på skyttet, så vi fick starta en bit efter. Tappade ytterligare någon minut på rullskidåkningen för att sedan ta igen det på cyklingen för att återigen tappa i löpningen upp för Rauschberg. Men men.... nästa år kommer vi igen, ha ha ha.
Direkt från lägret åkte jag till Kanada där Liam och Tom väntade på mig. Det var kul att se dem igen. Jag hade längtat en del efter Liam i slutet av lägret. Och jag hade några dagars vila så jag kunde leka hela dagarna. Vi åkte till Calgary en dag för att köpa en potta. Att hitta en enkel och skön potta här i Nord Amerika verkar vara ett problem. Som allt annat i Amerika ska ju allt vara så förbaskat stort och överdrivet. Pottorna liknar mer små fotöljer som kan spela när bajset ramlar ner i pottan..... skit roligt!!! Nej de modeller som man i Sveriga kan hitta på vilken vanlig större matvarubutik, extisterar nästan inte. Vi fick ett tips på att Toys´R`Us skulle ha ett bra utval med många modeller, och javisst det stämde, men ingen vanlig simpel potta. Där fanns dock en BabyBjörn-potta som var ok, större än vanliga men ok. Liam skulle inte behöva sitta med benen pekandes rakt ut för att kanten skulle vara för bred. Ok, klart och betalt, gick vi vidare i shoppingcentret och hittade en liten babybutik. Jag sprang in bara för att se vad de hade för modeller, och hör och häpna: Det fanns en liten simpel BabyBjörn-potta. Exakt likadan mina föräldrar har kvar efter mig och min syster, alltså samma modell som gjordes för närmare 40 år sedan. Vi slog till på den och gick och lämdade tillbaka den andra. Så tyvärr Liam, din potta spelar ingenting såvida du inte gör det själv!!
Min viltspaning har börjat. Första träningspasset jag gjorde här i Canmore såg jag en hjort, vilket inte är så speciellt här. Men denna hade en liten Bambi med sig. Den såg exakt ut som honom. Liten, rödbrun med ljusa fläckar på ryggen, och den var sååååå söt. Så i måndags blev nästa inräkning. När jag sprang med familjens hund upp mot skidstadion stötte vi på en björn. Vi kom springndes in på en korsande stig och jag han fundera om vi skulle ta höger eller vänster. Valet blev rätt snabbt att vända tillbaka, för ca 50 meter framför oss till höger stod en ganska hyfsat stor björn och kollade på oss. Han var på väg uppför stigen och vände sig om för att titta på oss. Det var en vacker varelse, pälsen var nästan lite rödbrun och den glänste i solen. Så jag såg inte om det var en grizzly eller en brun svartbjörn (jo det finns sådana med) eftersom den hade huvudet rakt vänd mot mig. När den såg att vi vände fortsatte den lugnt uppöver. Dagen efter fanns det varningsskyltar på skidstadion "Björn i området". Om det hade varit på skidstadion i Sveg hade nog inte folk vågat stanna med bilen. Jag gillar inte att stöta på björn i skogen, men här lever man med naturen och dess alla djur. Men det är klart, skulle man vara rädd för björn hela tiden här så skulle man inte kunna springa någonstans. De finns liksom överallt....... |
|
